OPIA, nr 70
Det är inte lätt att sammanfatta den yngre järnåldern i Sydskandinavien. Av och till är det omöjligt om man inte först underbygger en del av den tidens kulturfenomen bättre än man kan i en sammanfattning. De äldsta nordiska runinskrifterna som social- och kulturhistoriska fenomen är just ett sådant fält.Om det inte tolkas i termer av kulturgeografi, socialhistoria och litteratur, så platser de inte i en syntes av den yngre järnålderns sydskandinaviska samhälle. Samtidigt är det orimligt att man inte har en ungefärlig uppfattning om skrivkunnighetens plats i ett samhälle om skrivkunnigheten bevisligen finns.
Därför är denna bok en bakgrundsanalys av de runinskrifter som huvudsakligen skrevs innan det långa kalla decenniet 536 till 550 efter vår tideräkning.
