AUN, nr 41
Den här avhandlingen behandlar keramikens utveckling i Mälardalen i form av en långtidsstudie som omfattar tiden ca 1500 f KR till 400 e KR. Utgångspunkten är keramik som har påträffats på ett 70-tal platser i Västmanland och Uppland, från både gravar och boplatser. Materialen härrör främst från nyare exploateringsundersökningar men några äldre forskningsgrävningar tas också upp till denna behandling. De olika kontexterna jämförs och analyseras.Utgångspunkten är att studerna hur keramikkärlen har använts, hur det sociala livet kan ha påverkat keramikens utformning och vice versa. Keramiken betraktas som olika kärl med växlande funktioner i skilda serviser. Servisens sammansättning speglar förändringar i bordskultur, och samhällsideologi i ett långtidsperspektiv. Keramikens och servisernas utseende påverkades av olika externa influenser, famförallt från södra och östra Östersjöområdet. Mälardalens läge ger naturliga kontaktytor i just dessa riktningar. I avhandlingen diskuteras omfattningen och acceptansen av dessa inflytanden mot bakgrund av olika innovationsförlopp. Samtidigt visar keramiken också att Mälardalen har haft en egen regional tradition som tidvis skiljer sig från den i omkringliggande regioner. De traditionsbrott som syns i materialet tas upp och förklaringar söks till dessa brott.
